Lycka är att ha så nära till sina föräldrar som jag nu har. När man bott längre ifrån vet man skillnaden så jag uppskattar mycket att ha dem närmare.

Min mamma är 70 år och min pappa 71. De är friska och hälsosamma och har levt hela sitt vuxna liv ihop. Min pappa är från Skåne och mamma från en by här i närheten. De bor i en lägenhet mitt i stan på vintern och i en stuga i en by på somrarna. Där har det verkligen ett paradis och där odlar de massor av grönsaker, rotsaker, lök, kryddor, bär och förstås potatis. De är helt självförsörjande förutom köttet. Hela vintern räcker förråden de bygger upp under sommaren. De arbetar hårt med trädgård och skörd. Dessutom har de mycket blommor och vackra rabatter. Här inspekterar jag och de de vårliga rabatterna:Det är en fröjd att gå runt i deras trädgård och se allt arbete. Min pappa är duktig på att snickra och behöver de en möbel så bygger han den själv. Han fixar stengångar och stenmurar och så vidare.

De är ett arbetsamt och strävsamt par. De köper sällan något nytt. De använder det de har och köper nytt endast då något går sönder.

Deras leverne är mycket sunt och miljövänligt.

Utan att de tänker på det.

Om vi alla levde som de skulle inte jorden ha några klimatförändringar.

(Om man då förutsätter att det är vårt leverne som orsakat detta.)

Det enda som inte är så bra är väl då vedeldningen. Och att de kör en bensinbil. Men å andra sidan kör de bara den då de bor där i byn.

Sen åker de utomlands varje januari och det är väl mindre bra ur miljöhänsyn. Men ändå! De är förebilder för mig om hur man ska leva sitt liv.

Min mamma kan laga den godaste kalops och hon kokar sina disktrasor rena tills de ramlar isär.

Detta är en kärleksförklaring till dem!

Någon som har sett en duschkabin som kommit vilse någonstans i Sverige?

Den är försvunnen på vägen!

Typiskt!

Vi kollade med alla försäljare om vem som kunde leverera snabbast eftersom vi hade fått tag i en rörmokare som var ledig vilket inte hör till vanligheterna i dessa nybyggartider. Så en av försäljarna sa tvärsäkert att om man beställde senast klockan 14 ena dagen så hade man kabinen två dagar efter. TVÄRSÄKERT!

Jojo! Den gick hem. Varför är vissa säljare så slimmade att man går på allt!

Vi hade kunnat köpa duschkabin av någon av de andra lika gärna. De som var ärliga med leveranstiden. Det tar två veckor sa de flesta. Så när vi fick löfte om två dagar var det ju klart att vi nappade!

Jag tror inte att duschkabinen är försvunnen. Jag tror säljaren säger så för att dra ut på tiden till den verkliga leveranstiden.

Så den dusch vi nu använder hänger löst från väggen. Stången lutar på duschväggen och blandaren hänger på en lös skruv så alla har fått order om att ta det extra varligt vid duschning...

Egentligen borde vi inte duscha alls, men under två veckor är det ju en omöjlighet. Eller iallafall en obehaglighet!!! 

Sen när nu duschkabinen behagar att dyka upp, ja då kan man ju ge sig fanken på att rörmokaren inte kan komma!

Min man har uppdaterat datorn. Vi har nu trådlöst tangentbord, trådlös mus, jättehypade högtalare och trådlöst internet. Inget av detta tycker jag är särskilt nödvändigt. Jag tycker oftast att om det funkar är det i princip onödigt att byta ut prylar. Men icke min man. Inte när det gäller datorn och båten och bilen iallafall. Finns det något bättre än det han har så vill han genast testa...

Men gissa vad som hände tidigare idag då jag skrivit ett inlägg. Jo, plötsligt häder inget när jag ska sända iväg det. (Spara inlägget alltså.) Och vips kommer det upp en varning; tangentbordet svarar inte eller liknande. Det trådlösa tangentbordet ville plötsligt inte vara med! Suck. Efter en minut hoppade allt till och inlägget försvann i det tomma intet och jag kände mig så trött. 

Dessutom har jag gått upp i vikt så här lagom till bikinisäsongen och det gör mig jättetrött.

I´ve got a problem! A big problem! It´s about shampoo and...

äh, vi tar det på svenska. Min engelska tog slut redan vid balsam. (Vad heter DET på engelska? bälsäm?)

Jag har alltså ett problem. Egentligen två.

Det ena är att jag är närsynt. Men det har jag vant mig vid och rättar till med linser och/eller glasögon. (Allt oftare glasögon eftersom latmasken flyttat in permanent hos mig.)

Men mitt andra problem uppstår varje gång jag duschar och tvättar håret. Det gör jag ungefär var tredje fjärde dag, tvättar håret alltså. (Annars ser jag ut som Kristina Lugn, om jag tvättar det oftare alltså.)

När jag står där naaaaken i duschen (stavningen för att inte locka hit några naaakengooglare-lite har man lärt sig) och utan både glasögon och linser, då ser jag fan inte vad det står på shampoo respektive balsamflaskorna. Eller jo, jag ser, när jag håller flaskan en decimeter från näsan men då, när jag står där med vattnet skvalande så upptäcker jag att de flesta shampootillverkare skriver ut shampoo och balsam med lika små eller mindre bokstäver än allt annat. Lite diskret nånstans står det shampoo. VARFÖR DET??? Det ska stå stort och tydligt så att man slipper leta efter det!!!

Och en annan sak; i min värld borde shampooflaskan eller tuben vara större än balsamet. För shampoot kommer först. Alltså störst!

Men nej, en del tillverkare har fått för sig att göra shampoot mindre.

VARFÖR DET???

Igår när jag duschade och tvättade håret och stod naaaaken i duschen och var trött (detta var klockan sju på morgon) så tog jag instinktivt den stora tuben med gucka i och tryckte ut i handen. Fyllde handen med det sista av å nej!!! balsamet!!! Och jag hade inte shamponerat håret ännu!!!

Vad gör man då? Jo, jag får försöka trycka ut shampoo med ena handen direkt i håret och gnugga runt det medan jag står och håller armen med balsamet rakt ut utanför duschstrålen. Gnuggar och gnuggar men får inget vidare skum och plötsligt råkar jag vicka handen med sista balsamet så att det trillar ner och schvung slurp sugs ner i avloppet. Kvar finns lite lite i handen och efter att ha sköljt ur håret med ena handen försöker jag hjälpligt vispa runt det sista balsamet i min rika hårman. Ni vet rödhåriga brukar ha en hel del lurv på skallen. Tjockt hår kallas det. Inte alltid roligt. Inte när balsamet tar slut...

Så idag är mitt hår lite kliigt. Känns inte som om jag fick det så rent med mitt enhandsgnugg och det är sprött och torrt av för lite balsam.

Nu ska jag försöka hitta shampoo med STOR flaska och balsam i LITEN flaska. Helst ska det lukta gott också och inte vara av märket L´Oreal som provar sina produkter på djur. Bojkotta L´Oreal!!! Tänk på en söt liten kanin med plågad blick när ni står där och ska köpa deras grisiga produkter.