Underlig är världen.

Här sitter jag och mitt värsta problem är om jag ska hinna städa mitt stora varma hus innan jul. Eller om jag ska hinna fixa alla julgåvor (obs pluralis). Samtidigt i andra delar av världen eller i huset bredvid brottas man med betydligt värre problem. Det är till och med så att jag inte har rätt att använda mig av ordet problem.

Så fort jag tänker att "nu är det jobbigt" så går min tanke till de som VERKLIGEN kan tänka så.

Allting är verkligen relativt och jag tycker det är bra om man tänker relativt lite oftare.

Se med perspektiv på tillvaron.

Jisses!

Jag har ett hus, med värme, som skyddar mot vind och kyla. Jag har mat på bordet (i överflöd), jag har man och fyra fantastiska barn, släkt och familj och vänner. Jag är frisk och mina nära och kära är friska.

So what om jag inte hinner städa eller fixa julklappar eller få fram allt julkrafs eller baka julbröd eller sy en specialgåva. So fucking what!!!

Observera: detta är en ren uppläxning av mig själv.

Det är inte tänkt att andra ska ta åt sig!

Men den där människan Persilja behöver stramas upp emellanåt!

Och ni måste gå hit för att få några perfekta julstips!!! Hahahaha!!!!

Skrattade särskilt över nötknäckarmetoden!!!

Nu är jag klar med väggen.

Den blev målad turkos och sen målade jag ljusare turkosa prickar...

Jag blev nöjd.

Jag har alltid gillat prickar så det är egentligen ett självklart val. Jag har medvetet målat dem slarvigt!Nu ska bara vita lister upp och SEN är det klart.

Så här en vecka före jul ser julstatusen ut som följer:

Bakade lussebullar :  0 (men deg på jäsning)

Antal uppätna lussebullar: 0 (inget ont som inte har nåt gott med sig!!!)

Antal bakade pepparkakshus: 0 (men jag har varit listig som en räv; stod nyss och smickrade maken för hans byggförmåga och närde hans nedgrävda arkitektdrömmar med att locka honom att bygga ett stort tjusigt pepparkakshus (som alla skulle falla in trance inför av beundran). Det landade i "jag kanske kan bygga en liten stuga". (Yes! PRECIS dit jag ville ha honom!)

Antal städade rum: 0

Julklappar kvar: Svårbestämt, men ganska många.

Skrivna julkort: 0

Skickade julkort: 1, som dottern skrivit och  skickat till sin kompis i Kiruna.

Antal hämtade granar: 0

Antal inköpta julskinkor: 2

Antal byggda snögubbar: 4

Antal ljusslingor i trädgården: 4

Antal adventstakar: 6

Antal tända julstjärnor: 2

Antal fortfarande släckta julstjärnor: 3

Hm, ska jag vara nöjd eller inte?

Bestämmer mig för nöjd.

Jäpp!

Drygt ett och ett halvt år har gått sedan vi satte ner våra bopålar här i byn.

Först nu har jag börjat få en slags hemkänsla.

Faktiskt.

Jag har nyligt börjat titta på mitt hem med hemögon.

Jag ser långa lampsladdar och tänker "jag skulle kunna korta den sladden så att den blir precis lagom lång". Förut har jag alltid tänkt "bra att den är lång då gör det inget om nästa boende har högt i tak..."

Det är speciellt att tänka att nu ska vi vara här. Här. Länge.

Först trodde jag att det skulle fylla mig med fasa. 

Men det gör det inte.

Det fyller mig med lugn.

Med tillförsikt.

Det känns bra.

Vi kan långsamt gnugga in oss i vårt hem. Sakta bo in oss och erövra varje kvadratmeter. 

Förra julen var jag inte alls hemma i vårt hus.

Men nu känns det annorlunda. 

Det känns som att jag vill starta små traditioner här. 

Vi sätter eluttag i träden för en ljusslinga och när vi gör det planerar vi redan för nästa jul. 

Jag har kommit hem.

Jag märker att barnen också har genomgått den här förvandlingen. De har fått fira sina födelsedagar och andra högtidsdagar här och allt har gått ett varv. Nu blir det andra julen i huset och de kan säga "vi brukar" om vanorna vi fått här.

Det tar kanske ett år innan man landar. Omkring ett år.

Först ska man kanske uppleva att inget blev som man tänkt. Men det blev på ett annat sätt som var lika bra som man tänkt. Kanske bättre.

Man har längtat tillbaka till förra stället och man har kommit över den första nyförälskelsen.

Det är nu det känns som på riktigt.

Först nu.

Fick ihop några julklappar igår på stan. Hurra!

Det är inte klart men nu blir barnen lugnade. Det finns några klappar att klämma och känna på... De ser att jag nog ändå inte GLÖMT julen vilket man nästan kunnat tro annars.

Hittade dessutom något oemotståndligt på Indiska. Kunde inte låta bli att köpa dessa! Nu kommer julbordet att bli ovanligt vackert med både röda och gröna glas! Jag kommer inte ihåg sist jag köpte något NYTT till huset...Dessa är handgjorda och inget det andra likt. Hoppas att de som gjort dem fått hyfsat betalt och inte utnyttjats. Tyvärr kan man nog inte vara helt säker på det... (Äsch-så kom det dåliga samvetet-som ett brev på posten. Jag ska inte shoppa!!!)

En rolig webshop!

Kika in.

Om jag bodde i Stockholm eller i dess närhet skulle jag lägga MÅNGA av mina besök i en butik som heter Raja.

Den är HELT fantastisk. Sortimentet växlar hela tiden eftersom möblerna inte är nya, men stilen är hela tiden densamma. Nött, indiskt och vackert så man dånar. Ofta grönt och turkost och alltid nött och skönt. Jag skulle gärna äga flera av deras rariteter!!!En sån här till exempel!Eller det här! Oemotståndligt!!!

Eller den här!Några såna här!

Och så pricken över i!

Tråååååna tråååååna!!!!

Se MER här!

Alla ni som bor i Stockholm eller är där oftare än jag beordrar jag att gå in där ofta och njuta! De som jobbar där är jättetrevliga. Ni MÅSTE gå ner i källaren och se alla möbler!!!

Har haft beslutsvånda idag. Verkligen beslutsvånda!

Jag brukar inte ha det.

Jag känner med lilltån vad jag gillar. Fast det var väl det; att jag inte kände med lilltån...något alls.

Jag skulle tapetstera väggstumpen.

Hm...nej. Ingen av de här.Inte någon enfärgad eller randig heller. Nej, det kändes inte rätt i magen.

Men den där röda med blommor! DEN ville jag ha.

Men det ville inte mannen.

NIX!

Där var det stopp.

Tvärstopp.

Som en tjurig åsna.

Det händer nästan aldrig att han är så tjurig. Så jag fick ge mig.

Suck.

Ser ni så cool den skulle blivit! (VÅGA inte ta mannens parti!)

Nej, det bidde inte någon tapet.

Det blev tillbaka till plan b. Turkost målat. Fast utan pärlspont. Jag har målat direkt på masoniten. Sen ska jag eventuellt måla något mönster på fri hand...

Dottern var betydligt mer vågad och bestämd än vad jag var idag. Hon pekade ut de två rullar hon ville ha på sin sida och tvekade inte en sekund. Blått med robotar och röda blommor. Mellan de två tapeterna ska det vara en vit list. Det kommer att bli kalasfint! Sen ska hennes säng stå vid det röda så massor av det röda försvinner bakom sängen.  Snabbt och effektivt. Ingen larvig beslutsvånda! Så ska en slipsten dras.