Direktlänk till inlägg 31 maj 2009

Dags att njuta?

Av Persilja - 31 maj 2009 07:56

Jag tror jag har en kris. En mammakris. På mors dag och allt.

Mina barn är så stora. De behöver mig så lite. Två är borta nu till exempel. En på filmkväll, de sitter uppe hela natten och ser på film. Kanske någon somnar en stund men de flesta är vakna. En annan är och tältar någonstans i byn. De andra två är hemma men sover. Det är alldeles tyst i huset. Nåja, om man bortser från undulaternas kraxande, de kom precis igång med sin "hylladagenkonsert". 

Plötsligt hänger barnen inte bakom mig hela tiden. Ropar inte "mamma" så fort jag är i badrummet. Det är alldeles otroligt lugnt hela tiden.

Det är en omställning. Från att ha varit svårt livegen har jag nu egen tid. Ofta. Och jag blir lite ställd. Hur var det nu man lagade mat i lugn och ro utan att springa fram och tillbaka och göra annat samtidigt. Och hur ska jag nu uppskatta att kunna försvinna in i växthuset utan att bli efterfrågad driekt. Det är en omställning. 

Vi har aldrig haft våra barn på dagis och därför alltid haft dem omkring oss. När dottern började skolan var det också en stor omställning. Hjälp en hel förmiddag ensam. Vad gör man då? 

Första tiden bara trampade jag runt som en osalig ande och väntade på att huset skulle fyllas med liv igen. Kunde inte jobba eller nånting. Tills jag vande mig. Då blev ju den barnfria tiden guld värd. 

Nu är det samma sak. Jag måste vänja om mig med att barnen inte allra helst följer mig på tråkiga uppdrag hela tiden. Det gör de numera snart bara om det inte finns någon roligare kompis som lockar. Och alla kompisar är roligare förstås.

Så mammaidoltiden är över. 

Skönt borde jag tycka, men jag får en liten kris istället. Saknar tiden då jag inte hade en sekund för mig själv. Har inte lärt mig uppskatta egenfritiden ännu.

Det är en omställning och det är ju bara att vänja sig, men det känns någonstans i mammasjälen. 

Jag som har läääängtat att kunna sitta ner och verkligen sitta ner och dricka en kopp te till exempel. Jag har verkligen drömt om det. Nu kan jag det, men glömmer att njuta. 

Så detta inlägg är för att påminna mig om att det är nu det börjar. Den goda tiden med möjlighet att faktisikt ta en bok och lägga mig i solstolen, eller dricka tre koppar te efter varann för att jag kan.  Jag är skitdålig på att njuta.

Har glömt hur man gjorde. 

Krisen eller vad man nu ska kalla skavsåret i själen, kommer att hjälpa mig att börja njuta. Att uppskatta. 


 
 
Lycke

Lycke

31 maj 2009 08:36

Ja, tänk att det kan bli så..., får väl passa på att njuta av allt mammahäng medans det varar!!! Har ju också svårt att sätta mig ner och bara njuta när jag kan...alltid nåt som driver...så tala om för mig , gärna, när du kommer på hur man gör...
Var uppe toktidigt idag och förberedde mig för allt jag ska hinna innan barnkalas och besök hos modern..huija, jag har inte tid, vill bara fixa trädgård och måla trädgårdsmöbler - knasjag..

Morgonkramar Lycke

http://till-vidas-ara.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Katarina

31 maj 2009 09:57

Ja oj vilken ny känsla det är att ha egentid.
Det är ju en egendomlig kärlek man har till barnen, den Enda kärlek som går ut på att personen ska klara sig utan mig i livet, på egna ben väl förberedd för att inte gå på dom allra dummaste törnarna. Vanligtvis är ju kärlek sån att man försöker hålla ihop, tillsammans, vi.Men med barn ska man ha älskat dom så att dom kan lämnna oss som starka nya människor.
Dina ungar har fått och får mycket tid och kärlek och klarar sig. Det kanske kommer ett mellanrum nu fram till barnbarnen (nääe, säg inte så säger mannen,det går för fort) när man har mer egen tid.
Sen är det full fart igen. Om man har tur.

 
Ingen bild

Ellen

31 maj 2009 11:25

Det er selvfølgelig en omstilling. Men om du nå ikke skulle trives med det - hva med å bli fosterforeldre? Det er sikkert like skrikende behov etter det i Sverige som i Norge.

Det var bare en tanke som slo meg, altså. Di kjenner selv om den kjennes rett! :)

 
Kvasthilda

Kvasthilda

31 maj 2009 11:41

Tänk hur våra mammor alltid har haft det. Det har ju varit precis så. Ungar omkring sig jämnt. När min mamma sen skulle få sig lite egentid, ja då började hon jobba. Vet inte om hon behövde det, men hon ville väl känna sig lite fri också kanske. Eller nåt. Det var inte många timmar hon gjorde, men hon var dock borta x antal timmar per dag.
Njut du allt du kan :-) Nu är ju dessutom en fantastisk tid att göra det på!
Kramar

http://malmdamm.bloggagratis.se

 
Gitte

Gitte

31 maj 2009 12:52

Jisses, har samma kris här idag. Alla tidigare morsdagsdagar passerade revy när jag fick ett par minuter för mig själv efter att ha blivit uppvaktad och då mindes jag mina första sådana, när pojkarna var små, änglalika och .... vart tog tiden vägen? Då trodde jag att småbarnsåren skulle vara för evigt, att de inte hade något slut och såg fram emot att de skulle bli större. Nu sitter jag här och undrar vart alla mina små söta barn tog vägen som behövde mig och som fyllde mitt hem med leksaker och gråt/tandagnissel och framförallt skratt. De stora kommer och hälsar på idag. Är det inte förfärligt? Hälsar på??
Sheisse. Alla sa att det skulle gå fort. Men såhär fort? Jag vill köra dem i förminskningsprogrammet och börja om från början igen.

http://www.bortbytingen.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Saerla

31 maj 2009 14:21

Usch förstår att det känns trist, visst jag suckar också åt att inte kunna gå på toa ifred men jag bävar redan den dag då min dotter blir så stor att hon har annat för sig och än värre flyttar:-o!!!! Hoppas du hittar ron att njuta igen! Grattis på och trevlig Mors dag! Kram!

 
PetraMaria

PetraMaria

31 maj 2009 15:09

Kan tänka mig omställning. Precis som du beskriver tar det nog tid att anpassa sig. Vad skönt att ni har kunnat ha barnen hemma hela tiden. Har ni lyckats klara er på en inkomst? Det är min dröm. Försök njuta av en långsam kopp the.
kram

http://www.petramarias.bloggagratis.se

 
Charlotte

Charlotte

31 maj 2009 15:37

Det värsta är inte att barnen blir stora och inte behöver en i samma utsträckning som förr, det värsta är att lära sig umgås med sin maken igen. Att vänja sig vid att barnen har "annat" för sig går men det tar tid att vänja sig vid det. Lycka till och njut av din egna tid.

http://charlottas.bloggagratis.se

 
susanne

susanne

31 maj 2009 17:40

hej jag vet vad du går igenom.. varit där flera gånger..sedan hamnat på ruta 1....
men med denna skillnad i dag huset blir tommmare tommare nu fins 3 hemmabarn.... men bara två som behöver en...
Det tar den tid det behövs för att kunna njuta.. och det kommer du! Hoppas du fick och har en fin morsdag :)

http://supermamman.bloggagratis.se

 
maloppa

maloppa

31 maj 2009 20:29

Jag har oxå lite "barnångest" just nu, när jag vet att lilleman är hemma har jag svårt att åka iväg på något, får då dåligt samvete. Har inte kännt så tidigare men det kanske har med att göra att han fyllde 12 i veckan och klarar sig själv allt mer.
Jag brukar däremot kunna njuta av ensamheten när han är borta men nu när han är hos pappa i helgen bara längtar jag till han kommer hem. Har fixat i ordning hans rum så det är jättefint till han kommer tillbaks.
Det är väl så här livet är, nu får vi vänta (några år till hoppas jag) på barnbarnen och lägga krutet på oss själva, maken och hunden *ler*. Sköt om dig!

http://maloppas.tradgardsblogg.se

 
Kaspara

Kaspara

31 maj 2009 22:52

Kjære Persilja!
Å, jeg kan godt forestille seg at en slik mamma-krise kan inntreffe ja. Ser levende for meg at jeg også vil bli offer for en.
Må være litt vedmodig og rart det der og plutselig få denne friheten som man også har lengtet etter. Innlegget ditt fikk meg til å tenke på at jeg skal nyte at ungene roper "mamma, mamma" i ett kjør og stadig flyr i skjørtene mine. Jeg VET jeg vil savne det når den tiden er over og sikkert bli litt sorgfull over at en epoke er forbi. Alikevel får man sikkert et annet forhold til dem, man kan diskutere og møtes som mer voksne individer, og de sterke båndene er der uansett tror jeg.
Det er sikkert uvant for deg som har hatt hele fire unger rundt deg med denne stillheten og din nyvunnede frihet. Håper du kan nyte av tre kopper i slengen etterhvert og kose deg med den nye epoken i mor/barn-forholdet.
Her er det full sommer. Håper det er det hos deg og, Persilja! Vi har grillet i hagen i dag sammmen med moren min, og ungene hhar hoppet på trampolina til sene kvelden. Nå skal mannen min og jeg gå en tur ut i skumringen i hagen og ta med hvert vårt glass hvitvin. Hører ungene snorker på barnerommene.
Ha en fin 2.pinsedag og siste slutt på morsdag. Er det i dag for dere svenske mammaer?
Klemmer fra kaspara

http://kasparasregnbue.bloggagratis.se

 
Gry

Gry

31 maj 2009 22:59

Haha....jag vet vad du kan göra med din egentid ;-)

Känner också lite sådär. Lilleman kräver visserligen endel än, men märker hur han frigör sig mera och mera. Positivt, såklart,men även ovant och lite trist....

Hoppas du haft en fantastisk morsdag!

Kram

http://www.nyagry.blogspot.com

 
Ingen bild

Persil,ja

1 juni 2009 06:42

Lycke: Fast jag kom på att jag kanske njuter av att springa runt...det är liksom mitt sätt.

Katarina: Klok kommmentar! Det är verkligen en annorlunda kärlek. Den starkaste och mest okomplicerade-den bara finns. Och de älskar ju tillbaka oavsett. Det är egentligen bara att flyta med och bara njuta. Låta tiden ha sin gång och inte tänka så mycket! :D

Ellen: Jo, tanken har funnits!!! Finns. Vi får se. Men inte för att känna mig behövd isåfall. Utan för att "betala" tillbaka allt gott som jag fått uppleva till någon som inte fått uppleva det. En slags tacksamhetsgärning.

Kvasthilda: Tack ska göra det!

Gitte: hälsar på! Ja, det lät hemskt! ;D Huuu! Tänk den dan. Och tänk om de inte ens hälsar på. Mera Huuuu!!!! Förminskingsprogram lät jättebra!

Saerla: Tiden gå alldeles för fort och medan den går är man alldeles för trött, sen när tiden slutar gå fort och man slutar vara så trött då är det roliga förbi. Liksom. Det där med barn är så komplicerat. Men alla verkar minnas barntiden som det allra härligaste fast det nog egentligen är den allra tyngsta tiden i livet.

PetraMaria: Ska lära mig att ta mikropauser och njuta fullt ut. (Jag har kunnat jobba hemifrån alla dessa år.)

Charlotte: ja, just precis! huvudet på spiken. hur fan var det DET gick till nu då!?? ;D

Susanne: trots min "kris" skulle jag INTE vilja börja om. nä, det var verkligen bara en underlig tillfällig "kris". Redan på kvällen saknade jag egentid. hahaha!

maloppa: Det är en ångest att få större barn. Det är både härligt och läskigt. Fast mest härligt ändå!

Kaspara: Den kommer och går den där saknaden. Fortfarande kan det vara kaos och man längtar efter ensamhet, så det är inte över. Men ibland får man stunder då man hinner känna efter. Det är då jag ska lära mig att njuta och hinna ta hand om mig själv. för den tiden saknas ju ofta och så plötsligt får man den given. Så varför inte njuta!? ;D

Gry: hehehe! Jo, du jag vet att du vet...
tänk OM barnen INTE skulle frigöra sig. Om de ropade mamma som 25 åringar. NÄ, jag ska vara glad för att allt går som det ska. ;D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Persilja - 2 september 2009 15:42

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Av Persilja - 1 september 2009 21:13

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Av Persilja - 31 augusti 2009 10:09

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Av Persilja - 30 augusti 2009 20:37

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Av Persilja - 29 augusti 2009 21:57

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26
27
28 29
30
31
<<< Maj 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards