Morgana

18 juli 2009 09:54

Åh jag gillade också aprikost.
Nu tycker jag att det är en så trist "fegis-färg". Den är liksom varken eller. Som om den inte vågar visa någon riktig styrka eller nyans...
Fast då - på 80talet - då tyckte jag att jag var såååå tjusig med aprikost linne (med hake-hysk-knäppning där fram) och stentvättade avklippta jeans, lite för stora så där, så linningen stack upp ovanför skärpet som var hårt åtdraget i midjan. Hahahahahahaha nääääääääääää, VILL INTE MINNAS!!!

Morgana

18 juli 2009 09:55

men du är duktig på att sy!!!
Och att ha sytt en smoking?! Wow, säger jag bara!

Carola

18 juli 2009 10:10

Hihihahahoho *skrattar så jag trillar ur soffan*
Ljuva 80-tal..... eller hur var det, men axelvaddar, STORA frisyrer, pastellfärger...

Jag var också lite sålt på aprikos, men det gick över....

Kram

christine

18 juli 2009 10:30

aprikos er allerede den store fargen i mote ;) hehe!

jeg synes kjolen din var fin jeg :D

IT-mamman

18 juli 2009 10:40

Ahhhhh!! Jag läser ikapp! Krolliljor (Min har blommat!), pioner, växthus och allt annat! Ahhhhh!!! Twittra mera, förresten. Då blir jag helt nöjd. =)

Persil,ja

18 juli 2009 10:40

Morgana : Höga jeans med hårt draget bälte vet jag allt om! Och gärna en kort liten bolerojacka till det. Oj, vad jag hade många små jackor. Och rosett i håret till det. Och ibland herrskjorta nedstoppad i den där hårt åtdragna midjan och så lite uppfluffad så man såg ut som en rosett själv. OBs axelvaddarna gjord axlarna lika breda som rumpan. Och så en smal midja i mitten...Nä, föredrar verkligen att glömma!!!
Jag hade atélje på den tiden och sydde på löpnade band. Hade även sytt brudens klännign med fyra meters släp och spetsinfällningar osv. Det var en exakt kopia av Sarahs klänning i engelska kungahuset.

Carola: Men tänk när dina barn kommer med kläder i den färgen och tycker det är ascoolt. Eller tror du de har bättre smak än oss. Hoppas det!

christine: ÄR det? Du skojar va? ;D
Det var kanske en fin modell på klänningen, om man tar bort den stora rosetten i midjan och de vita handskarna....

Persil,ja

18 juli 2009 10:42

IT-mamman: "Min har blommat". Hade du bara en och så gav du mig av den??? Det är generositet det! Min har blivit två och en halv. Nästa år är de nog fyra! Är sååå glad i dem och alla besökare säger oooooh har du viiiiita. Tydligen är det unika.

Jenny

18 juli 2009 10:57

Gillar ALLA färger utom denna tråkfärg. Har aldrig gillat den.. inte ens på det glada åttitalet *haha*

Berith

18 juli 2009 12:25

Jisses...den färgen hade jag överallt ...tyckte den var sååå snygg då..men idag ryser jag vid blotta tanken på att jag gick omkring i en arikosfärgad dräkt ..haha..
Det var tider det...haha..

Ha en bra dag!
Kram =)

Nannas matte

18 juli 2009 12:28

Ha, ha, vad jag känner igen mig. Min skolbalklänning var också en aprikos som min mamma sydde i ett glansigt, mönstrat tyg, wow, så hemskt! Och mamma fotograferade mig när jag står framför vackra lila, rosa syrener. Varför valde jag inte bara blått? Men jag älskade aprikost och färgade en massa vita kläder till just aprikost, hujedamej vad jag ryser..............

Nannas matte

18 juli 2009 12:29

Glömde säga att oavsett aprikost eller ej så är jag impad av att du sydde den själv, respekt!

susanne

18 juli 2009 12:40

ha ha underbar bild..ja du aprikost har alltid varit en svåår färg..
ALLTSÅ tror jag ska ta en tripp på kaffe till dig nästa vecka... underbart det blommar...

Tanten

18 juli 2009 13:26

Aprikost kommer att komma stort. Vänta bara tills jag hunnit få bort allt aprikost ur detta hus - då kommer det att vara supermodernt igen.

Sanna

18 juli 2009 14:55

Hihi.. Ja det ljuvliga 80-talet..minns än idag allt rysspyss min kära mor tvinga mig att ha..både inredning och kläder..själv var jag lite "kärringen mot strömmen" och ville helst vara punkare och i mitt rum ville jag ha gamla möbler (svart järnsäng med mässingknoppar, brunt antikt skrivbord, lapptäcke, mm..) men hon envisades med att jag skulle ha vitt, rosa,aprikost och lull lull..jag har sen varit allergisk mot rosa/aprikost/skärt och lull lull i massor utav år..är bara nu sista åren jag börjat älska rosa..aprikos och lull lull går inte än.. Måtte ha fått en överdos i min ungdom =) skratt..
Nej nu nog med nostalgi mardrömmar =) hihi..
Ha en fortsatt trevlig helg!
Kraaaam
Sanna

Lisa

20 juli 2009 22:49

Men kan du sy så bra!!! Eller jag menar, det visste jag väl... men en smoking... då är du ju skitbra på att sy!!! Men det var för mycket tyg i klänningen, jag ska ha ett slampbröllop så du måste sy nått nytt! Men det blir billigt, för det går inte åt så mycket tyg. :)

Annica

21 juli 2009 08:58

Jag ÄÄÄÄLSKADE aprikos! Min finaste blus var aprikos- och vitrandig! Med puffärm! Jag älskade också neonfärger! Och tyckte att pingvinärm var det snyggaste man kunde ha! Nu för tiden skulle jag ALDRIG ta på mig nåt klädesplagg i aprikos! Eller neonfärgat! Och pingvinärm är inte SÅ smickrande för figuren...

Nadja- En salig blandning

21 juli 2009 16:01

Mmm... APRIKOS!!!
Tjusig färg! Och champagne (som jag är oerhört svag för!)
Trevligt att bryta av med en oväntat lugn och mjuk färg ibland!

Beee

22 juli 2009 14:54

faktum är att aprikos är sommarens innefärg. den finns överallt! skynda fynda :)

http://www.coordamagazine.se/showarticle.php?id=275&catid=3

Tilda

27 juli 2009 23:45

Jag älskar aprikos, faktiskt. Även om jag ogillar 80talets stoooora frissor, axelvaddar och pösiga kläder, så tycker jag att färgen var åtminstone himla fiiiin!

Lugn, harmonisk, mjuk... Som glass eller sorbet, på något vis ;)