Jag såg på väderprognosen att det verkade som att det här högtrycket skulle lämna oss snart så vi tog en (sista?) heldag ute i skärgården. Bjöd på surströmming och grillat på bryggan. Det blev en fin dag. Strålade sol, rekordvarmt i vattnet (23.8 grader) och trevligt sällskap. Nästan hela gänget hoppade i plurret.

Flotten har barnen byggt ett år och den funkar som hoppbrygga. En del av barnen har vid fototillfället badat så lång tid att de huttrande tagit på sig flytjackor men fortsätter ändå bada. 

Vissa badkrukor vägrar hoppa i trots att de känner sig ensamma på land.Och när man badat allt man kan och inte längre orkar bada då kan man sitta på en fåtölj alldeles torrskodd.Nu sitter jag här och rapar surströmming. Det är surströmmingsätandets baksida. Äckligt rent av. (Fisandet kan man också vara utan.) Man blir riktigt sur i magen efteråt. Men det är värt det, för det är så gott!

Vid niotiden ikväll var vi hemma igen och då brakade ovädret ut. Nu åskar det och regnar. Regn har vi inte haft på åtskilliga veckor så gräsmattorna kanske ändrar färg från gula till gröna imorgon. Rabatterna kommer också att må gott av lite rotblöta.

I trädgården blommar liljorna för fullt. De vita är vackra mot huset.

Nu måste jag nog dra ur sladden en stund för åskan låter ganska nära nu.

Jag förstår mig inte på folk som köper gamla hus och sen river ut allt gammalt och renoverar så att det ser ut som ett nytt hus.

Vad är visten liksom??? Varför köper de det där gamla huset över huvud taget??

Jag tycker det borde finnas en LAG  mot sånt.

Jag har varit ut på hemnet och spanat och sett så många gamla hus som är nyrenoverade till oigenkännlighet.

Man förstår att de säljer förresten. Huset tappar sin själ och blir kallt och ogästvänligt att bo i. 

Så har jag spenderat ännu en kväll med att titta på blodbad. Jag vet inte riktigt vad i mig som har detta behov. Skräckis, thriller, läskighetsbehovet. Blodet kan jag gärna vara utan, men de filmer jag ofta ser har ändå ofta en del blod... Storyn kräver liksom det.

Ikväll var det Sweeney Todd som fick den äran.

En MUSIKAL med Johnny Depp...om en barberare med en del hämndbegär och blodtörst. Och en hel del otur.

En ganska suggestiv film.

Med en vitpudrad och svartsotad Helena Bonham Carter. Det börjar bli hennes paradnummer, att vara fattig blek kvinna i snörd midja.

Det klär henne.

Vad tyckte jag då...? Jo, Depp håller ju att se på, den mannen har en utstrålning som går igenom filmduken och fotot och scenografin och skådespelarna var helt fantastiska. Men den var smått seg på grund av att den var en musikal, så därför var det ingen tiopoängare. Den var bra. Absolut helt okej, lite mästerverkskänsla, men lite tråkig.