Kul tävling hos Gitte. Finfina priser! Ursnygg vaxduk eller tapeter eller...ja kika in och läs själva HÄR!

Den här vaxduken är såååå snygg. DU kan vinna den! Kika in hos Gitte nu då!

På begäran ska jag försöka skriva ned receptet på min smörgåstårta.

Jag använde runda hönökakor från Pågen. De är delade i halvor så jag lade dem omlott hela tiden så att tårtan inte skulle delas i mitten. (Alltså så att snitten/skarven ligger på olika ställen hela tiden.)

I de olika lagren hade jag följande fyllningar.

Fyllning 1: Tonfisk, rödlök, crémefraiche och måttligt med majonäs.

Fyllning 2: Hackade kokta ägg, Kalles randiga

Fyllning 3: Rökt gravad lax skuret i småbitar blandat med philadelfiaost naturell.

Fyllning 4: Sikrom med cremefraiche och gräslök.

Dessa fyllningar varvade jag mellan bröden. Då och då droppade jag citronsaft på bröden för att få de lite saftigare. Inte för mycket dock.

När alla lagren var fyllda gjorde jag en röra med créme fraiche och dill och liiite majonäs som jag "smörade" tunt på översta brödet. Därpå lade jag sen ett berg av räkor samt kokta ägg som jag skar i klyftor. Lite svartpeppar och vindruvor på toppen. På sidorna smörade jag med cremefracihe och dillröra och tryckte fast ostskivor bara för att dölja bröden. Sist dekorerade jag med gräslöksstrån och gräslöksblommor.

Idag är en stor dag. Äldste barnet blir femton år.

Jag minns att då är man stor. Stora tankar, stora känslor. Man är nästan inte barn längre.

Men mitt barn kommer han alltid att vara. Min lille son. Han är snart 1.90 lång. Hans ben är dubbelt så stora som mina, hans fötter har stl 45-46. Hela han är en jätte bredvid mig. Ändå känns han som mitt lilla barn. För det ÄR han. Om man frågar mig. Han och jag bråkar ibland så stickorna ryker. Men oftast är vi sams. Han är kul att vara med. Han har humor och är intelligent. Allmänbildad. Han läser nyheterna på datorn under hela dagen och hänger med i det mesta. Har alltid ett svar på allt. Han är väldigt intresserad av spel också. Han kan försvinna in i spelets värld hur länge som helst. Det är det vi bråkar mest om. Min oro att han ska växa i 90 grader, få elallergi och fel i hjärnan av allt spelande. Hans irritation över min oro. Men är det inte det vi är till för vi mammor? Att oroa oss över saker som inte behöver oroas för.

Han kommer att få pengar i present. Och eget ansvar över sin ekonomi. Från och med i dag kommer vi att överföra barnbidraget på honom och så får han sköta allt själv. Det måste till för att han ska lära sig att hantera pengar. Egentligen önskade han sig en moped. Men mannen vill inte ha honom på landsvägen med moped och jag vet inte vad jag vill, tycker väl att man inte ska vara för överbeskyddande. Så nu får han pengar och med hjälp av barnbidraget kan han kanske samla till en moped rätt snart. 

För att han ska ha ett paket att öppna får han dessutom lite knasgrejor. En stor kartong med åtminstone halvårsförbrukning av goddoftande duschtvålar, roll on, schampo, och hudkräm. Sånt som han är arg över annars. "Måste vi ha den här eldoradoskiten" som han säger om duschtvålen vi köper. (Det går mycket tvål hos oss och vi ser hundralapparna rinna ut i avloppet, vilket jag skojat om förr. ) Så nu får han lukta annat än eldorado ett tag. Sen ska han få en flaska med Eco cocacola. Ekologisk coca cola utan koffein. Det är en kulgrej. Han tycker att jag är alldeles för "ekologisk" av mig och hans grej att provocera har alltid varit att säga saker som  "jag vill inte ha sån där skit jag vill ha lite hederligt gift i maten". Det är liksom stående skämt mellan oss att han alltid försöker vara så onyttig som möjligt för att vara motsatsen till nyttiga tråkmånsen morsan. Så han kommer att fatta humorn. Det är ingen risk att han läser detta då han snarkar fortfarande. Vi ska sjunga vid elvasnåret för honom.

Så nu ska jag gå och göra en nyttig onyttig smörgåstårta som jag lovat honom idag.

Ibland såg jag inte så 80-talig ut...

Men det var bara för att det var svårt att ha axelvaddar i ett linne...

Mitt eget kvava sinnestillstånd som legat som en dimma över min annars glada själ har efter ett frigörande åskoväder äntligen åkt vidare för att lägga sig över någon annan stackare. Jag är fri!

Mitt åskoväder yttrade sig i en fantastisk arbetsinsats i den mest kvävande hettan på länge.

När solen gassade och himlen strålade och humlorna surrade och jag borde suttit här och tittat på tvätten som torkade då ägnade jag mig åt tokflyttningar inomhus.

Jag förstod att jag äntligen skulle befrias från den kladdiga unkna pms-filten då jag alltid får såna här tokryck innan den kastas av.

Jag och 13-årige sonen jobbade från tio på morgon till midnatt med att flytta om tre rum.

Vårt sovrum åkte ner till dotterns rum, där giraffen och trädet bort (jippi).

Dottern fick 13-åringens rum på övervåningen och 13-åringen tog tillbaka sitt rum som han hade när vi flyttade in. Det jag målade vildrosa åt honom för två år sen. Han har alltid ångrat att han flyttade ut från det. Det var hans enträgna önskning som utlöste arbetsinsatsen och han frågade på exakt rätt dag!

Det var ett gigantiskt arbete. Sängar upp för trappen och sängar nedför trappen. Skrivbord och byråar upp och ner. Jag fick en stor klocka i skallen inte mindre än tre gånger innan vi kom ihåg att ta bort den. Jag fick hysteriska fnitterattacker i trappen med en säng i famnen och sonen lärde mig att skälla ut dörren när den var i vägen. "Din slyna" skulle jag säga och det var så vansinnigt galet roligt att säga så till en dörr. Har nog aldrig tagit det ordet i min mun förut, bara det gjorde ju att jag nästan skrattade ihjäl mig. Och sent på kvällen efter att ha slitit som arbetshästar gick jag på toa och upptäckte den förlösande faktorn. Tjoho vilken lättnad! Ingen fattar nog, utom de som har samma slags pms eller pds som jag...

Äntligen friiiiiiii! Och det märktes ju redan innan. Jag tror inte jag skrattat så mycket på sååå länge. Kände mig lätt som en fjäder och bäst av allt kreativ och lustfylld igen!

Sonens arbetsiver kunde ju göra vem som helst glad. Han kroknade inte en sekund. Mannen stod för matlagningen och de andra barnen bara höll sig på avstånd medan jag och 13-åringen kämpade som två furier. Vi inte bara bar möbler, vi dammsög varenda pinal och varenda skrymsle. Vi rensade, vi möblerade och inredde. Det var helt fantastiskt härligt.

Mannen råkade dock ut för blixtnedslaget som hör till varje åskoväder då han kom och skulle trycka in sin stökiga röriga arbetsplats i mitt (sorry vårt...) luftiga nyinredda sovrum. Efter den upplevelsen insåg han fördelen med att ta skydd under mullrande åskoväder. Dessutom blev han kreativ och fann ett helt nytt och mycket bättre utrymme för sitt kontor. Det blev placerat uppe vid räcket i övre hallen och blev hur bra som helst. Det hade han aldrig lyckats tänka ut utan ett uppfriskande blixtnedslag så det så!

Jag ska naturligtvis bjuda på bilder, men nu ska jag gå ut och se trädgården med nya friska glada ögon. Och nu kommer jag att SE och dofta och uppleva och njuuuuta!!!!!!!!!!!!!! Underbart!

Anna Stilla. Se hit. Vinterblek hur då menar du???

Ajj! Mer kokt kräfta eller nåt!

Annars i fyrabarnsmammans liv.

Nio ljuvliga år har gått.Sen den magiska midsommarnatt då dimman låg tät och skingrades sekunderna efter att vår dotter fötts.Det är lika magiskt idag.

Även om orden inte vill komma ut som de ska.

Midsommardag är bonusdag. Då är det verkligen läge att slappa och ha det skönt. Om man har turen att vara ledig förstås. Det är ju inte självklart.

Jag är superförkyld och har mest hela dagen varit trött som en...ja som en blunddocka. Ögonen har mest viljat blunda. Jag jobbade några timmar i trädgården och grävde ner syrener och flyttade rosor och planterade lite slingerväxter. Sen slumrade jag i hängmattan i någon timme. Det är inte särskilt likt mig, men desto mera skönt!!!

Hela familjen har varit involverade i vedhämtning. Först har vi med släp och lastbilsflak (liten lastbil) hämtat veden, och sen tömt den. Några staplar fick komma in i huset bakom öppna spisen.Två inne som räckte och staplade, två ute som räckte och staplade i fönstret. Själv låg jag i soffan under filt och huttrade. 

Det är skönt att se andra jobba!

Alla barnen har hjälpt till och det är en särskild glad stämning som sprids när alla varit involverade i projekt. Det är INTE särskilt vanligt men mycket trevligt fenomen. 

Rörigt vardagsrum, men vem bryr sig!!!Jag väljer att se den fina turkosa färgen på draperiet tillsammans med mitt favorittyg bakom fågelburen. (Jag försöker!)

Jag är inte "frisk" från min bokstavskit men jag försöker låtsas som att den inte finns. Med mer eller mindre framgång.

Jag ska ta Nelliesmammas tips på allvar. Mera youghurt och ost! Det var ett tips jag gillade! Så ikväll ska jag mumsa grönmögelost! Mums!