I kolumnen till höger finns ett år gamla inlägg. Jag är liiite bloggtrött som ni kanske märkt. Men vissa inlägg tål faktiskt att läsas mer än en gång. Så varsågoda ett ett år gammalt inlägg.

Strålande sol och plusgrader, efter lååång tid av kyla och mulet väder är det verkligen en dubbelbonus.

Att känna solens värmande strålar gör en nästan pånyttfödd. Härligt! Kuddar, filtar och mattor fick också andas frisk luft och lapa sol idag.

Det är härligt att slippa snöfall!Som ni ser har det kommit en hel del...känns som långt bort innan det blir basketsäsong på verandan igen.Syntes mitt fiffiga sätt att vädra kuddar? Jag tog en gästsäng där jag staplade dem och sen var det bara att piska dammet ur dem. (Jo, det är kissfläckar från Pommac därunder...)

Har nålat upp ett tyg på röda hissgardinen. Det blir definitivt en  grön gardin.

På andra sidan, matplatsen, nålade jag upp en turkos prickgardin och den blir det också!

Känns som att vi är på väg mot vår ändå!!!

Ibland leker jag en lek där jag låtsas att jag har obegränsat med pengar och vad jag i så fall skulle KÖPA. Jag har skalat bort alla moment där jag funderar på vad jag egentligen skulle göra med alla pengar om det var på riktigt, så leken gå bara ut på att få konsumera hejdlöst, utan samvete åt nåååågot håll. Tämligen oskyldigt eftersom det bara är på låtsas.

Jag har inte sååå många drömmar om prylar.

Men om jag var snuskigt rik skulle jag fylla huset med vackra skåp från Raja.Gärna med vitrindörrar. Gärna gröna eller turkosa och alla skulle vara så där härligt nötta. Fast det här skulle också få flytta in fast det inte är grönt eller turkost.

Ett av skåpen skulle vara utrustat med klädstång och vitrindörrar och därinne skulle alla tunikor, koftor och klänningar från Odd Molly hänga. Jag skulle köpa de flesta kläder därifrån.

I ett skåp skulle det stå en härlig färgkompott med travar av mateusporslin.

Jag skulle renovera badrummet med mosaik i ljuvlig pastellfärg. Typ nåt sånt här.

Sen skulle Scottie Pippen och Tutti Frutti få en sån här lyxkåk.

Pommac skulle få en sån här.

Fast så här stor

Han skulle bli så glad tror jag!

Prova denna lek! Det är skoj!

Sen kan jag känna att jag på nåt sätt fått det där när jag lekt lite och känner mig nöjd och glad. För jag ÄR rik. På idéer, lust och energi och det är jag tacksam för. Pengar kan många gånger ta bort den där lusten och idéerna.

Att inte ha råd föder kreativitet.

Tävla hos duktiga Lisa på Pink Fridaybloggen. Du kan vinna finfina posters som hon gjort.

Jag har ägnat delar av dagen åt att sortera min digra tygsamling. Det är nåt jag måste göra då och då för att veta vad jag har. Nu har jag färgsorterat allt. Känns skönt. Det är visst bra för själen att ha ordning i sina skåp.

Det känns onekligen bra.

Jag hittade ett par vita gardiner, några vita virkade dukar som jag färgade turkosa. Slängde in några av barnens vita tröjor också. Det är ett för mig bortglömt nöje att färga saker. 

Vilket härligt lyft!

Jag har gjort lite undulatpynt idag med pärlor och ståltråd.

Lätt och skoj.

Våra undulater heter nu officiellt Scottie Pippen och Tutti Frutti.Den mera illgröna är Tutti och den mildare gröna är Scottie. Det ser ut som att Tutti håller på att få en blå näbb. Så det är kanske en kille i allafall. Han hade kunnat få heta Larry Bird då som mannen föreslog. (Ännu en basketspelare med passande namn.)

De gillar varann skarpt. Jag har inte skaffat modet att släppa ut dem ännu. Dels har det varit så kallt ute och vi har eldat i kaminen hela tiden och jag är rädd att de panikflyger och fastnar i den heta kaminrutan. Sen är jag inte alls säker på Pommacs reaktion om det plötsligt börjar flaxa kring hans huvud. Visserligen är hans intresse betydligt svalare än första veckan men jag litar inte alls på honom.

Så deras frihet har fått dröja...

Nu finns väskan jag sydde till salu på Verkstan. Välkommen in att kika!

Det är lätt att stressa upp sig. Mycket svårare att stressa av. Eller att aldrig stressa upp sig.

Men det går. Allt är en fråga om inställning.

Jag har verkligen försökt att bli en ny stressfriare människa.

Så förr när jag kom hem och fann den här synen så mulnade mitt humör på en gång.Jag skällde och klagade och stressade upp mig.

Till vilken nytta?

Så idag när jag kom hem efter en heldag på basketevenemang, trött och slut, och möttes av den här synen försökte jag se det hela positivt istället.

Maten hade lagats, alla barn som varit hemma var mätta. Mannen hade handlat och tvättat och hängt maskiner. Jag såg vad han gjort istället för att se vad han inte gjort.

Och det funkade.

Så skönt. Köket ser fortfaranade ut som bilden ovan, men jag har bestämt mig för att ta en paus innan jag ställer mig och tar rätt på alla matlagningsspår. Maten var jättegod, picnicbog i lergryta med lök och morötter, purjosås och sallad. Hur gott och fräscht som helst. Då kan man stå ut med stök i kök.

Visst har jag blivit en klok stressfri liten fyrabarnsmamma?

Något som också hjälper människor överlag att stressa av är husdjur. Det är allmänt känt. Så att bli välkomnad av världens gladaste labrapudel kan ju inte vara fel. Nu har familjen dessutom utökats med ytterligare ett husdjur, nämligen en kompis till Scottie Pippen.

De är sååå söta ihop. Det tog max två minuter innan Scottie Pippen hoppade fram till sin nya sambo och började kurtisera henne. (Scottie till höger.) Från att ha varit en tyst och lite deppig fågel är han nu en glad och sprallig fågel. De kraxar och sjunger och hoppar och pussas och putsar varann. Den nya, som inte fått något namn ännu, är en unge, så hon kan bli en han sen. Men det gör inget. De gillar ju varann, mycket, så kemin är den rätta och det var det viktiga. Jag är sååå glad att jag bestämde mig för att ge Scottie en kompis. Det var rätt beslut. 

Att blogga är intressant. Särskilt intressant är det att upptäcka att jag själv verkar gå i årliga cykler. På sidan här kan man alltid se vad jag skrev och gjorde för ett år sen. Nu har det under lång tid stämt nästan på dagen att jag haft influensa, fått djupare tankar, anordnat tävlingar och så vidare.

Det  är skönt att se att jag förmådde tänka stora tankar i fjol. Så vet jag att jag gjort det. Nån gång. Jag är oroad för min förslappning. Skönt också att jag skrev om det. Så att jag vet. Det är ju lätt att tänka stora tankar men att fånga dem i skrift är inte lika lätt, så jag får vara glad de gånger jag gör det...så att jag vet att jag har några tankar värda att tänka.

Liksom.