Vår hund är en ouppfostrad hund. Det är bara att erkänna. Såg "Mannen som talar med hundar" på TV4+ igår och insåg att vi gjorde alla fel man kan göra. Vi ger kärlek, kärlek, kärlek och sen lite disciplin. En hund behöver disciplin, disciplin, disciplin och sen kärlek. Då blir den trygg och lycklig. Och lydig.

Detta enligt denne man Ceasar som talar med hundar. Vi gör heller inte samma. Jag gör på ett sätt, maken på ett annat och barnen lite hur som helst. Fast vi har alla samma mål. Men Pommac blir förvirrad. Ska gå valpkurs senare i denna månad. Hoppas på mirakel! Jag behöver ledning! Jag vill ha en glad och lycklig hund som inte äter upp inredningen eller biter alla barn i benen. Han gör det busigt och kärvänligt, men hans små tänder är så vassa. När barnen kommer hem från skolan blir han så glad så glad så han vet inte till sig. Busig blir han också. När maken eller jag kommer hem blir han glad men inte ens hälften så sprallig och lycklig. Däremot undergiven och krusande. Så vi har uppenbarligen lyckats ta ledningen. Nu återstår att barnen också är över honom. Men dottern älskar att lägga sig på golvet och bli "anfallen" av en galen Pommac. Han är med och hoppar på henne och nafsar och busar. Hon blir som en annan valp att leka med. Det är inte bra. Jag tjatar jämt om detta, men jag har tydligen inte lyckats med barnuppfostran heller eftersom hon inte kan motstå att göra det ändå. Nåja, han är bara 13 veckor. Det ska nog gå att få ordning på honom också. 

Jag vill inte ha honom superdrillad eller strykrädd. Nej, en glad och lydig hund som formats av konsekvens och tydlighet. Det borde vi klara!

Han ska lyssna till NEJ oavsett hur gärna han vill göra något. Tillexempel när han är på väg till rabatten för att massakera mina stackars blommor: Nej Pommac! Nej!

Suck! Valpkurs tack!!! 

Vid min morgonstund vid datorn hör jag plötsligt 11-åringen ropa "Nej Pommac" flera gånger och jag springer in i köket. Där har han tydligen fått sig ett skrovmål ur komposthinken! Jag (eller någon annan) hade lämnat den framme på golvet utan lock. Vem vet hur länge han stått och käkat ur den innan 11-åringen upptäckte det. Själv minns jag inte hur mycket det var där i. När jag kom in i köket sprang han i väg med munnen full av något. Jag tog fast honom och öppnade munnen och gissa vad han hade där? Ett kaffefilter fullt med espressokaffe. Munnen full. Jag fick ut filtret men var sen tvungen att krafsa ur hans mun. Han slickade sig lyckligt om munnen och nu stinker han kaffe. Jag hoppas att han inte fick i sig för mycket, det kan ju inte vara nyttigt!!! Och jag vet ju inte vad mer han åt! Fy, vad vi är slarviga. Jag får nog vara beredd på diarée och att han kanske kräks. Hans mage märker ju om vi råkar ge lättfil istället för vanlig fil till torrfodret.

Vad gjorde vi av Pommac när vi var på basket? Jo, han var hos min mamma och pappa som lämpligt nog bor mitt i stan. Oj, vad han hade saknat oss. Suttit vid dörren och gnällt. Oroligt gått runt i lägenheten och när vi kom höll han aldrig på att sluta pussa oss. Så lycklig han blev att se oss. Fick lite dåligt samvete att vi lämnade bort honom, men samtidigt är det bra att träna honom. Vi vill ju kunna göra lite grejer ibland som inte hundar får hänga med på.

Har idag varit hos veterinären och gett Pommac sin 12-veckors spruta. Det var drop-in hos veterinären mellan 17-19 och jag hade hoppats på att någon ur hans valpkull skulle dyka upp. Vi hade tur! Två brorsor kom samtidigt och vi hade mycket att prata om. Jämföra, lyssna hur det gick för dem. Det var skönt att höra att de var rätt lika i utveckling.

Sen kom även hans halvsyster dit som faktiskt bor i byn. Vi har inte träffats sen Pommac kom till oss så det var verkligen lyckat. Hennes matte hade hört ryktesvägen att det nu fanns en till labrapudel i byn.Vi hade också mycket att prata om.

Jag blev så inspirerad av alla möten att jag bestämde mig för att anordna en labrapudelträff. Det skulle vara jätteskoj!

Innan snön kommer så att vi kan vara utomhus. Tänk, vad skoj för hundarna och för barnen och för mig! Och förhoppningsvis för alla de andra hundägarna. En av valparnas matte kallade rasen för pudrador istället. 

Attans att man skulle bli så HÄR hundbiten! 

Vår stad har ett underskott av tygaffärer. Skulle jag inte redan haft en tygaffär för länge sen och då inte tyckte det var min grej, så vore det annars guldläge att öppna en. Men jag trivdes aldrig i butik. Nä, det är inte min grej att pracka på folk saker. Jag är ingen säljare.

Däremot är jag en tygkonsument och om man som jag konsumerar tyger och inte gillar det utbud som finns, förutom då Åhléns som alltid har höjdartyger, ja då får man hitta alternativa källor.

För mig är det Myrorna, Röda Korset och Kronans återvinningsmarknad. Där hittar jag oftast tyger som är okej. Jag brukar ta en runda och dammsuga ställena. Min falkblick kan lokalisera direkt om det är något att bry sig om eller inte. En fördel med att bli "gammal" är att man verkligen vet vad man gillar. Jag vet exakt vad jag gillar och framför allt vad jag inte gillar. Så det är busenkelt att köpa.

Dagens begagnatfynd: Utmärkta tyger!!!

Nu har lugnet lagt sig över norrbottensgården.

Två barn ser tv, de ska strax slå av. En sover och den fjärde ligger och läser. Bebisen sover bakom en fåtölj. Han har haft en tokbusig stund då han gått till attack mot en flyttkartong. "PÅ den!" ser han ut att tänka när han kastar sig över den med en frenesi jag önskar att jag hade hälften av. Sen tuggar han och biter och krafsar på kartongen och det flyger kartongbitar åt alla håll. Ljudnivån är hög!

Ja, jisses, inte konstigt han slocknar sen!

Ingen kamera (och ingen man) ännu. Suck. De var tvungna att stanna i stan och äta middag med lite folk från Göteborg som var på väg härifrån. Min man kom från Smedjebacken och Göteborgarna från Kiruna och så möttes de i Luleå ikväll för lite snack. Kunde maken inte ha skickat hem kameran med flygtaxin?

Nä, nu går jag och lägger mig.

Orkar inte sitta och vänta in kameran maken. Är för trött.

Revelj imorrn igen.

Förresten!

Har börjat ta kvällspromenader med Pommac. Han orkar det nu. Vi går riktigt långt. MEN, han varken kissar eller bajsar. Oh, nej. Det har han inte kopplat ihop. När vi kommer hem till gården-då kan han kissa. Så ibland går jag en halvtimme, trekvart och så kommer vi hem och så får jag gå på gården i tio minuter för att han ska kissa.

Hur länge ska detta pågå?

När fattar en valp att han ska kissa och bajsa på promenaderna???

Han har börjat gå bakom vår gamla 30-talssoffa när han ska kissa eller ve och fasa bajsa. Alltså när man missar att ta ut honom. Kvickt försvinner han in bakom soffan och där gör han det. Eländes. Jag skäller inte på honom, men däremot på barnen. För det är alltid när jag varit borta som det ligger pölar eller högar där. Förresten hög. Det har bara hänt en hög en gång. Barnen orkar inte vakta hela tiden eller glömmer bort. Så om Pomsi ligger och sover och reser sig och går, ja då glömmer de att kolla vart han går. Och går han mot soffan ja då får man kasta sig fram och lyfta upp honom och sätta ut honom.

Ett litet inlägg innan jag knyter mig. Gäääsp. Är trött efter en lång dag.

Fick en sekund över vid sextiden då vi bestämde att vi skulle ta en båttur. Det gäller att passa på när det är sol. Sol men bara tio grader. Det börjar verkligen bli höst.

Pommac fick sin första båtfärd. Han gillade det. Var inte ett smack orolig.

Det blir en bra båthund!

Han ska få träna några fler gånger i år.

Passade på att plocka en bukett därute på ön.

Nu är det nattinatti.

Måste ju upp med tuppen och granska morgondagens tidning där vi är med.(iiiiiiiiiiiiih!!!) Sen, efter jag gjort det, kanske jag måste springa runt i byn och sno alla kurirar från alla postlådor och gömma dem. Sen måste jag kanske gå under jorden och dyka upp om en månad när all uppståndelse lagt sig. Mouhahaha! 

Här är någon som är både pirrig av förväntan och av oro!

Goodnight! 

Stor händelse! Big event! Pommac badade för första gången!

Inte för att han behövde, utan för att vänja sig. Tänkte bada honom varje vecka. Jag hade inget shampoo eller något. Bara varmt och skönt vatten och så duschade jag honom också.

Ja, det syns kanske inte hur han njuter på denna bild, men han var definitivt avspänd och ville inte springa därifrån. Han stod still och lät sig duschas så jag tror att han gillade det.

Nu tar jag gärna emot tips på bra produkter för hans päls. Något som luktar gott utan att vara för parfymerat för en hund. Och som inte ger torr hud. Vill ju inte framkalla mjäll hos honom som ju ger mig allergi.

Så tips emottages tacksamt.

Blir det för ofta att duscha en gång/vecka?

Han stod helt lugnt och lät sig frotteras sen också. Skakade ur pälsen först senare. Jo, han gillade att duscha!