Just nu är trädgården i högform!  Allt börjar vara sådär frodigt och härligt! Det är underbart att gå runt att inspektera vad som hänt under dagen. Och det har alltid hänt något!

IDAG har denna gudomlighet slagit ut. Från att ha varit en fullständigt oansenlig nästan ful växt slog den plötsligt ut och blev en nobel skönhet. Det vackraste skiraste jag sett! Jag har ingen ANING om vad det är!Jag vet bara att jag är blixtförälskad!

Bredvid växer en massa såna här, som jag inte heller vet vad det är:De är också vackra med sina ljusgröna blad och lejongapsliknande blommor. Och så den lilla sötnosen stjärnflocka därunder, ser ni? 

En blomma som har fått en renässans för mig är petunian. Åtminstone denna rödvitrandiga variant.I´m lovin´it! Barnen har valt den. Och den är en favorit. Rikblommande. Tacksam. 

En annan tacksam växt är ju krasse. Den finns alltid hos mig. Här med oregano, en riktig favorit.Ja, det var dagens trädgårdsvandring.

Ännu en solig dag till ända. En liten skur kom det på förmiddagen, men fort drog den bort.

Man tackar! 

Haha, där fick jag till det. (?) Ingen fattar något. Men jag fattar.

Vid olika rensningar föröker jag vara duktig och verkligen rensa och inte hamna i det där tillståndet jag har så lätt att hamna i "men det här kan vara bra att ha". Till det har jag läst alltför många feng shui böcker. Bra att ha grejor sänker en. Det visar att man inte har någon tilltro till framtiden. Man förväntar dig dåliga tider och måste hamstra. Men om man rensar och röjer öppnar man upp för nya bättre tider. Så att kasta ska vara BRA!

Likväl trillar jag dit och sparar på en del "bra att ha" grejer.

Titta bara vilket fint vindspel jag gjorde av en trasig sån där spelleksak.

När vinder blåser klingar det nästan en liten melodi! 

Jag har inspirerad av min bloggvän IT-mammans FANTASTISKA trädgård någonstans i Sverige (söder om dalälven) blivit inspirerad till nya gångar i min trädgård. (Hon har en grusgång i sin trädgård som man ska kunna gå och äta sig igenom, körsbär, äpplen osv. Vilken underbar idé va?) Jag har ingen grusgång. Ännu. Man vet ju aldrig. Men jag hittade en massa hemgjorda betongplattor bakom härbret, totalt överlövade och bortglömda och dem tog jag och provade lägga ut där jag vill ha en gång. Och se:

Vilken magi det blir. Plötsligt är det mycket roligare att knata till tvättstrecket! Där plattorna tar slut, där byter jag material. Där kan jag lägga natursten eller något annat jag ramlar över. Jag tänkte mig att den påbörjade gången ska leda vidare runt i trädgården i sneda vindlande böjar. Nu får plattorna ligga där någon vecka så att gräset gulnar under så har jag perfekta mallar att gräva ur. Sen är det bara att trycka ner plattorna i marknivå. Tack för inspirationen IT-mamma! 

Har tvingat mig att åka ut en sväng till stugan. Känner verkligen att jag inte har tid att ägna mig åt den ännu, men stugsäsongen är kort häruppe och särskilt skärgårdsstugesäsongen, så jag känner lite stress att passa på liksom.

Tänk det är bara fem veckor tills skolan börjar! Gulp!

Nej visst jag, inte tänka så! Tänka en dag i taget. 

Därute blommade rosor och pioner och violer och kejsarkronor alldeles ensamma utan någon som sett och njutit av dem. Förutom hararna då. Och förstås svärfar och svärmor.

När jag kom fram till stugan satt en liten harpalt och mumsade i min rabatt. Söt, men alldeles för glupsk för att man ska tycka att den är söt särskilt länge. Det är i flera år som en harfamilj terroriserat vår lilla ö. Jag tror de har sitt bo under vår glasveranda!

Men pionerna gillar de inte som tur är: Gudomligt vackra! 

Är jag tjatig med mina pioner!? Haha! Det är min blogg. Jag kan sätta in hur många pioner jag vill!  

Därute stod mina fina betongprojekt från i förrjol:

Barnens fotavtryck förevigade. Och ett rabarberblad.

Det blev några timmars visit med liten båtutflykt och kaffe och bullar men däremot ingen ogrärensning och inget sådant. Bara lugn och ro.

Efter stugan åkte vi in till stan och tog en hamburgare var.  Så även middagen blev utan stress.

Nu börjar jag känna mig riktigt stressfri. Skööönt!

Imorgon hoppas jag på en dag utan måsten. Vill bara jobba i trädgård och packa upp lite mer. Är så innerligt trött på att inte vara klar och för varje dag jag får som jag kan ägna mig åt det kommer jag närmare ett liv utan flyttkartonger.

På tisdag ska jag och barnen fara och hälsa på åtta labradoodle valpar!

Blandning mellan labrador och storpudel. Jättesnygga hundar! Stora men med pudelpäls och labradoransikte. Ska gulla med dem och se om jag tål dem. De är klara att lämna mamman om fyra veckor. Tänk om...

TÄNK OM!

Nej, ska inte rusa iväg nu.

Vi ska BARA titta!

Och gulla! 

Kolla in dotterns kreativa nagelmålning. Hon försöker lära sig skillnad på höger och vänster.

Det är inte världens bästa sätt förstås. Målar man inte naglarna, vilken hand är vilken då? Och råkar man blanda om vilken som ska målas vilken färg, ja då blir det rikitgt förvirrat. Fniss! 

Idag verkar jag ha tema gul/grönt, iallafall om man ser vilka bidler jag fotat idag:

Många har jordiga fingrar. Jag har även jordiga tår...

Dagens tvätt gick i lite gul gröna toner... Och se, en vit pion har också slagit ut idag...

Alla är av samma sort, endast olika färger. Någon som kan upplysa om vilekn slags pion det är??? Doft, bond eller vad?

Jag tycker om denna enkla sort. De som är sådär tjocka och maffiga är vackra men dessa var så vackra med sina gula ståndare (eller kallas det pistiller?) Jag är verkligen en trädgårdsamatör. Namn kan jag inte, inte heller något om själva grupperna eller var/hur/när de vill blomma. Men jag lär mig. Jag är en glad amatör. Och jag brukar få till rätt lyckade blandningar om jag får säga det själv. Kanske för att jag inte vet vad som "går" och "inte går". Jag gillar när det växer vilt och frodigt. Gärna trångt. Och oväntat. Och högt bland lågt. Jag är inte en sån som sätter allt långt längts bak och allt lågt längst fram. Nix, jag blandar vilt.

Idag blev det faktiskt sol! Underbart! Och då passade massor av växter på att slå ut. Efter en veckas regnande var det magiskt vackert överallt i trädgården. Typiskt nog har jag inte hittat batteriladdaren till min riktiga kamera ännu, men jag tog några bilder med min skruttkamera.

Håll till godo:

Min rosa nyponros blommar i en fin rosa nyans. Och bakom huset blommar de tre buskarna som jag trodde var rosa rosentry men oj så glatt överaskad jag blev när det slog ut vita blommor. Är det schersmin som en granne sa eller vad är det? Här en närbild:

Vacker är den så det räcker!

Härbret håller på att få nytt tak, eller vi ska ta bort sticktaket som är helt genomruttet och sätta dit antingen ett papptak eller eventuellt ett nytt sticktakl, men det är VÄLDIGT mycket arbete och med tanke på tidigare inlägg (hm!) så blir det nog inte aktuellt... Men en ställning att stå på har kommit upp under gårdagen och dagen.

Någon som kommer ihåg lådan vi byggde. Se så det växer i den! Så här såg det ut för omkring tre veckor sen:

Ni vet väl att vi i Norrbotten har midnattssol!?

Mer eller mindre. På min förra bostadsort hade vi mer! Mer än 50 dagar med sol om natten.

Här är de färre men likväl magiska!

Nyss, ca tjugo minuter före midnatt tog jag några vackra bilder när ljuset liksom kom underifrån men ändå lyser trots den sena timmen. Min tvättmålning blev ovanligt fin idag!

Bara glödande färger till den glödande himlen.Vacker tavla inte sant? 

Och se vad som slagit ut i trädgården idag! Min första ros som jag planterat själv! Lycka!

Det är en alldeles vanlig Hansaros som nog är ganska vanlig runtom i trädgårdar och parker, åtminstone häruppe,men likväl vacker!  

Och så dotterns foto!

Hon fotar OFTA liknande motiv, vad månde bliva?

Humor har hon så det räcker iallafall. Säj prutt och hon skrattar på sig.

Hon fick en självuppblåsande pruttkudde i födelsedagspresent och det blev förstås favoritgrejen. På släktkalaset blev det mycket fisande vid kalasbordet. Så fort någon reste sig upp sprang hon dit och stoppade pruttkudden under deras rumpor. Helt omärkligt och alla  blev lika förskräckta varje gång. Det var skoj! Särskilt som hon ärvt prutthumorn efter min  mamma som fnissade i kapp med dottern. Eller fnissade var för svagt-storknade av skratt är en mer rätt beskrivning.

Min trädgård präglas just nu av förväntan. Knoppar överallt och annars mest  försommarblommor i förfall. Pionvallmons svullna knoppar inbjuder till stor nyfikenhet; vilken färg kommer de att bli?Inte en färggnutta avslöjas ännu, men i dagens värme kanske den spricker upp lite så att man får kika innanför det gröna skyddande knopphöljet.

Kroll-liljan har jag fått lära mig att den heter avslöjar inte heller vilken färg den tänker bli. Vet ingenting om den, kan den ha många färger? Önskar mig helst vitt! Det ska bli roligt att se vad det blir! Pionerna har mängder av knoppar men de är nog minst en vecka bort;

Tippar på cerise! Ljusrosa vore en bonus!

Chokladblomman har en enda blomma som håller på att blomma ut, men den har varit bedårande vacker med sin mörkt chokladbruna sammetsblomma.

Jag visste inte ens att den fanns innan jag såg den på handelsträdgården! Den doftar milt av kakao! Undrar om den tänker blommar mera? Undrar om den överlever vårt klimat? Jag vet ingenting om den!

Försökte fota stjärnflockans knoppar, men kameran valde en annan favorit;

blodfingerörten! Den är så skir och näpen men ändå så intensivt röd. Fantastisk blomma!

Stjärnflockan kommer snart. 

Vid en sten hittade jag något som jag inte vet vad det är ännu, en näva? Eller lupinblad?

Ja, där till höger om solrosen i plåtburk...

Det är spännande att se trädgården vakna till liv. Och jag vet inte ett smack om vad som ska komma! Spännande!!!