Inlägg publicerade under kategorin Barn

Av Persilja - 7 juli 2009 23:21

Lycka är att köra gummibåt alldeles själv.

Med bästa kompisen.



Sommar.


Härligt.


Av Persilja - 21 maj 2009 19:43

Nej, man kan inte ligga mer än två i hängmattan samtidigt!

Jomen maaaaaammma!!! Vi kaaaaaan!!!! Vi är så lääääääätta!!!!

Nej, inte mer än två!

Men maaaaamma!!!!!

Suck!!! Jamen GÖR som ni vill då!


Ritsch!!!!Suck.

Tur jag har två till på lager...

Av Persilja - 24 april 2009 07:04

Ack ljuva nostalgi! Min förra granne har börjat blogga så jag får många nostalgikickar hos henne. Fick syn på min son på en bild hon visade (han som precis ska hoppa över ett dike) men jag var inte riktigt säker på att det var han, tills jag kom på att han ju hade en preiod när han tonade håret i knallrött. Vi var i samma period på Kanarieöarna och han blev heeeela tiden kallad signorina. Till och med bella signorina. Efter det har han inte färgat håret fler gånger.

Av Persilja - 9 december 2008 06:35

Nu är det katastrofläge.

2 veckor till jul och datorn kraschar.

Perfekt timing! Not! (Min 12-åring tycker inte att jag ska säga Not! som Björn Gustafsson för "det gör inte mammor". Hmpff!)

Det var en av sönerna som tydligen måste jobba med sin impulskontroll som lät sin ilska gå ut över tangentbordet.

Smasch! Bank! Bank! Bank!!! hörde jag från vardagsrummet.

-Mamma, det blev nåt fel på datorn! Paniken hördes i rösten.

Jag går dit. Ser att något verkligen blivit fel i datorn.

Men vad har du gjort!!!! utbrister jag.

(Jag hörde ju ända till köket hur han bankade ilsket på tangentbordet när han förlorade spelet, men jag tänkte höra om han hade insikten själv.)

-Jag slog bara lite på tangentbordet! sa han lite ångerfullt.

Suck.

Allt som förut varit vitt är nu svart, allt som varit rött är grönt och så vidare. Alla färger har blivit sin motsats. Allt mörkt ljust och allt ljust  mörkt. Som synes går det att använda den som förr, men allt ser konstigt ut och väldigt obehagligt.

Inget man vill ha kvar. Jag kan inte heller ladda upp bilder, vilket var ohyggligt tråkigt eftersom jag suttit och sytt och behövde lägga in varor på verkstan. Men hade jag kunnat ladda upp bilder hade jag ändå inte kunnat granska bilderna eftersom just bilder är det som syns sämst. 


Grrrr!

Sonen är nu förbjuden att spela såna spel på datorn. Totalportad.

Maken tror att det inte går att laga. Att något i bildskärmen blivit skadat. Men jag undrar hur bildskärmen kan bli så skadad av att tangentbordet hamras på?

Någon som varit med om detta som vet att det finns ett magiskt (och gärna gratis) knep som lätt fixar detta.

Skulle gärna köpt julklappar istället för en dator!


Av Persilja - 5 december 2008 19:51

Med en framförhållning lika med noll får jag vara glad över min skaparförmåga.

Med symaskin och ett par gamla urvuxna byxor fixade det sig iallafall.

Dottern ska vara med på en gymnastikuppvisning i morgon och jag har totalt glömt bort det. Jag vet inte vad det är med min hjärna-nära en krasch eller? För mycket i huvudet antagligen, fast ärligt talat känns det mest tomt.

Nåväl, av två linnen med Hello Kitty på, två par vita tights och lite tyg blev det två fina dräkter på temat dinosaurie.Det blev oväntat bra faktiskt! Baktill får man iallafall lite dinosaurieassociationer.

Men viktigast av allt är att tjejerna är nöjda. De leker just nu för fullt med dräkterna på. 


Av Persilja - 1 december 2008 09:12

När jag var elva år tog jag mina samlade besparingar, stegade iväg till djuraffären och köpte en bur, lite fågelmat och en UNDULAT. Mina föräldrar var helt ovetande.

Det var en lyckans dag. Den undulaten blev jättetam och levde länge. Efter honom hade jag tre andra undulater också. De hette Vip, Esmeralda, (Esmis), Valentino (Valle) och Blå.

Nu har dottern börjat nära en dröm om undulater. I sina besparingar har hon 288 kronor.

På lördag åkte vi till Djurmagazinet för att bara titta på undulaterna och dottern blev eld och lågor när hon upptäckte att de kostade 290 kronor. 

-Om två kronor har jag råd! utbrast hon lyckligt.

Nu har hon redan börjat skriva listor med namn.

Dagens kandidater heter Olle och Livia.

Jag känner mig själv. I och med att idén är född så dröjer det nog inte länge förrän huset har undulater inneboende.

Började spåna med maken om att vi kunde bygga en egendesignad bur och är det något han gillar så är det att få bygga nåt som han ska designa själv. Så jag googlade på burar för att få lite inspiration. (Bild lånad av

www.nymfkakadua.se)

Kanske något sånt här? 

Hoho! Maken! Vad tycks!?

Orkar du bygga detta?

Jag målar den förstås i linoljefärg, många varv ifall de vill gnaga. Undulatblå eller rosa eller undulatgrön. Sen ska jag inreda med grenar och tjocka snören.

Oj, det känns riktigt kul! 

Frågan är bara VAR ska den stå, buren...

Den kanske är lite stor...

Hm...

Måste nog ta mig en rejäl funderare. 

Men visst kommer det att bli undulater i huset!

Jag älskar kvittret, kacklandet och kraxandet från dem. Det är så hemtrevligt och något jag är van vid.

Undrar bara hur Pommac reagerar på dem?

Men det är nog inget större problem!

Han heter Snäll Ofarlig Harmlös Pommac.


Det blir dock inga nya husdjur förrän julen är över.


Känner att jag måste anamma ett nytt sätt att leva.

Istället för kreativa infall ska jag bli en ny människa som vårdar och underhåller hemmet istället.

Hm, hur gör man?

Dammsuger, skurar, fyller och tömmer diskmaskinen, dammtorkar, stoppar in tvätt, hänger tvätt, viker tvätt, bär tvätt, skurar toalettstolar, putsar speglar, fluffar kuddar, tömmer papperskorgar, rättar till, sorterar, arkiverar, rensar, vattnar och så vidare. 

Ja, det är det jag får ägna mig åt istället för att måla, snickra, spika, skruva, flytta, ändra, sy, möblera, dekorera.

Låter sundare på nåt vis.

Men en aning tråkigare. 

Men ni ska veta, ni som är så imponerade av min energi, det är ju något som får stå tillbaka när jag får mina kreativa infall.

Till exempel det dagliga underhållet...





Av Persilja - 26 november 2008 06:49

När världens mest morgontrötta mamma ska väcka världens mest morgontrötta barn då inser de flesta att det inte är någon lätt uppgift. Först ska mamman övervinna den oemotståndliga lusten att ligga kvar och sova vidare. Sen när mamman äntligen snoozat klart och stigit upp får hon behärska sig för att inte krypa tillbaka ner i sängvärmen varje gång hon går och väcker barnen. Mamman är nu en levande väckarklocka med inbyggd snoozfunktion. Hon förstår hur svårt det är att lämna den goagoa värmen så hon ägnar många minutrar åt mjuk övertalning och  mild väckning.

När barnen äntligen klavrat sig ur sängarna och lagt sig på diverse ställen som soffor och Pommacs madrass går den morgontrötta mamman för att göra frukost till de morgontrötta barnen. 

Då kommer ett ytterst komplicerat moment. Tre av hennes fyra barn dricker nämligen oboy på morgon. Kanske inte så avancerat tänker ni nu, men då ska ni ta i beaktning att det finns tre olika slags mjölk att välja på. En är laktosintolerant och dricker bara laktosfri mellanmjölk, en är lite mindre laktosintolerant och klarar av låglaktosmellanmjölk och den tredje oboydrickaren dricker vanlig mellanmjölk.Ni kanske kan se framför er bilden av den trötta mamman som står där i köket med tre glas mjölk upphällda i djup fundering över vilket glas som var vilket nu. Hon brukar naturligtvis ta olika muggar, men är hon mycket trött så glömmer hon ändå. Samtidigt måste hon koncentera sig eftersom det ger magont hos de drickande om hon gör fel. 

Ja, detta var ett nedslag i en helt normal morgontrött familj i Sverige i november 2008.

Av Persilja - 22 november 2008 19:17

Med risk för att låta som en odrägligt hurtig mamma kan jag idag berätta att vi haft pysseldag.

Det började bra med att nästan alla var med. Efter ett litet tag var bara dottern med.

Hon höll ut länge faktiskt. 

Men efter mindre än en timme gav hon upp. En enda person satt i mer än fyra timmar och pysslade. Jäpp! Moi.

Pysslarnas drottning. Jag är verkligen barnsligt road av det!

Vi pysslade ett slott och en massa figurer.

Alla har glitter, pärlor och paljetter på sig.

Några hjärtan hanns också med.

Tänk förr, bara för några år sen, då var det jubel och hurrarop när jag ordnade pysseldag. Nu är det knappt någon som orkar delta. Samma blir det väl när vi ska baka pepparkakor. Fast det är klart då får man ju käka deg, det kanske lockar fortfarande.

Det är bara att inse, jag har inga små barn längre. 14, 12, 10 och 8 år har de faktiskt hunnit bli. När hände det???



Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2009
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards